varmote-default

En panel med en blandning av bakgrunder och kompetenser från museer och kulturarv lyfte frågan om verksamheten och de roller vi har eller tar oss som yrkesverksamma inom dessa områden. Engagemanget är ofta stort, vad händer när ens roll som sakkunnig också blir aktivistens? Finns samma driv att spela en roll i samhällsdebatten och arbeta för förändring idag som för 40 år sedan?

Både Olle Näsman och Sten Rentzhog tar avstamp i den dynamiska perioden i början av 1960-talet och belyser med exempel och egna erfarenheter den strävan som fanns att skapa nya möjligheter och att frigöra verksamhet från politiska direktiv. Att inte få sanktion utan att ta sig sanktion. Ibland var det enskilda personers drivkraft och förmåga som flyttade båtar upp på berg, ibland ett bredare regionalt och nationellt samarbete.

Panelen diskuterade de olika samhällsmiljöer som är nu och då, vilka möjligheter och förutsättningar finns och fanns till förändring. Skillnaden är stor men att verbalisera med vad och varför vi arbetar och att skapa självförtroendet i den egna yrkesrollen är gemensamma nämnare.

Samuel Thelin och Anna Molin påpekar att det behöver samlas in fler berättelser och perspektiv i museer och arkiv, det finns ett behov av att visa samhällets bredd och olika nya grupper. Idag måste vi fråga för att göra sätt, för att ha en trovärdighet måste vi beskriva arbetet och planerna på ett annat sätt sedan tidigare. Behovet finns av riktlinjer, men också att fråga mindre och våga mer. Att ta tillbaka den egna viljan, sticka ut hakan och stå för vad vi vill.

Seminariet hade en aktivt deltagande publik som både ställde och svarade på frågor. Framförallt dagens roll och uppgifter för museerna och kulturarvsverksamhet diskuterades.
Som att vi själva också kan delta politiskt, det är alltför få inom våra verksamheter som engagerar sig och påverkar från det hållet.
Frågan om museerna väjer för svåra frågor diskuterades. Hur gör vi med obehagliga grupper, hur dokumenterar vi rasister? Bekämpar vi rasism bäst genom att inte ta upp frågan? Det fanns olika synpunkter men en enighet i att vi behöver prata om det, synliggöra diskussionen och att inte ge dem utrymme på deras villkor. Och att det kräver mod att ta ställning i samhällsfrågor.
Alla inom vår sektor måste inte göra samma sak och lyfta samma frågor. Pluralism och frågor vinklade från olika håll gör museerna mer intressanta och behåller vår plats på samhällets öppna arena.
En viktig avslutande fråga som lämnades öppen är: vad kan vi störa med?

Panel bestående av
Olle Näsman, Umeå Universitet
Sten Rentzhog, tidigare länsmuseichef Jamtli
Samuel Thelin, Malmö museer
Anna Molin, Länsstyrelsen Västernorrland