skapelsens krona

Niklas Cserhalmi från Arbetets museum berättade om hur förhållandet mellan produktion och empati skiftat mellan seklerna och exemplifierade detta med att ställa två snarlika rättsfall mot varandra, ett från mitten an 1800-talet och ett från 1970-talet. I båda fallen handlade det om hästmisshandel och de båda åtalade argumenterade – med ett sekels mellanrum -  för att de inte hade något annat val än att slå hästen. Om det hade låtit bli hade produktionen blivit lidande.  Tankeväckande nog var det mannen som misshandlade hästen på 1900-talet som friades och hästmisshandlaren på 1800-talet som fälldes.

Christina Fredengren från Riksantikvarieämbetet berättade om sin forskning på djur- och människooffer under brons- och järnåldern. Hon tittar på vilka det är som offras, hamnar i utanförskap. Är det människor för sig eller människor och djur som offras ihop? Offras de på samma vis? Jämställs de uteslutna människorna med djuren, används samma slakttekniker. Förfarandet har skiftat under perioder, berättar hon.  Hon avslutar med att uppmana oss att se naturen i andra perspektiv än den antropocentriska.

Karin Dirke återger sin forskning där hon tittar på hur vargen återges i tidningstexter från 1700-talet och framåt. Utvecklingen har gått från att beskriva hur vargar sprider rabies i Europa och då har syftet varit att varna för att vargar kan sprida rabies. Senare har beskrivningarna av vargen fokuserat på att detaljerat beskriva kampen mellan varg och människa och då har syftet troligen varit att framställa människans dominans. Lite senare övergår dessa beskrivningar av varg till att fungera som något slags samlingsbegrepp där vargen lika gärna beskrivs som ett odjur, vilt djur, eller till och med ett lodjur.  Ännu lite senare får begreppet varg en ytterligare mer överförd betydelse och blir synonymt med “hårt och svårt” såsom i ordet “vargavinter”. Ordet varg utvecklas under seklernas gång till ett känslomässigt laddat uttryck som mer och mer brister i trovärdighet, och vars perspektiv och värde ändrats allt eftersom.

Karin Svae från Sörmlands museum berättar om utställningen  Älskas…ätas som producerades 2004 och som både avslutats och återupplivats och omarbetats. Den funderar på varför vi gosar med somliga djur och steker andra. Här exemplifierar de med att jämföra hund och gris, som tydligen har jämförbar intelligens och båda är njutningsdjur, men har behandlats olika av människan. Hon konstaterar att utställningen har varit kontroversiell och rört upp mycket känslor hos besökare såväl som köttproducenter.

Magnus Linton tog med oss i ett intressant moral-etiskt resonemang och konstaterar samtidigt att mycket har hänt sedan 80-talet när man förbjöd djurrättsetikern Peter Singer att framträda i riksdagen. Han återgav hur man kan resonera för och emot köttkonsumtion ur olika perspektiv; moralfilosofiskt, humanistiskt och religiöst. Forskning visar uppmuntrande nog att empatiska människor kan se till både människors och djurs behov.  Men även om alla människor i stort sett är överens om att vi i nuläget har en ohållbart stor köttkonsumtion ur en rent ekologisk synpunkt, är det svåra att få människor att ändra livsstil även om de i grunden är positivt inställda och ser nyttan.